’’B KAN DU VARA SJÄLV!’’ Varför kallar forskarna morgontrötta för B-människor? Uttrycket kommer från samlingsnamnen för de dygnsrytmer som forskare observerat hos människor: A är en tidig rytm och B en senarelagd rytm. Ofta tenderar ”B” ha en negativ klang, men i detta fall syftar det bara på något som kommer efter något annat. B-människor är på inga sätt sämre än A-människor.Foto: THINKSTOCK

Vaknar du så här?

Skäms du över din morgontrötthet? Det ska du inte göra. Forskning visar att ­sjusovare är minst lika produktiva och alerta som morgonpigga – om de får följa sin naturliga dygnsrytm.

Nu finns också en organisation, B-samfundet, som kämpar för att anpassa samhället även för de kvällspigga.

Väckarklockan ringer in måndagmorgonen och en ny arbetsvecka snurrar i gång. Stiger du utan problem ur sängen eller är du redo att offra din högra arm för att få snooza bara tio minuter till?

Då är du en person som forskarna kallar B-människa: en kvällsaktiv uggla i en värld anpassad för morgonpigga lärkor.

Camilla Kring startade organisationen B-samfundet i Danmark år 2006.

– Vi arbetar för ett flexibelt samhälle, som stödjer olika dygnsrytmer och arbetstider.

Camilla Kring är ingenjör, författare och egenföretagare och fick idén till samfundet genom en doktorsavhandling om balansen mellan arbetsliv och familjeliv.

– Det finns många fördelar med att tillmötesgå våra biologiska skillnader. Bättre hälsa, bättre infrastruktur, bättre inlärningsförutsättningar, ökad produktivitet och högre livskvalitet.

B-samfundet grundar sina principer i det som kallas kronobiologi. Forskarna inom området tror att våra dygnsrytmer är genetiskt betingade. Ungefär 10–15 procent av befolkningen är utpräglade A-människor: Morgonpigga, med en fast dygnsrytm på cirka 23 timmar. A-människan vaknar vid 06-tiden och har gott om energi under morgonen och förmiddagen, men på ­eftermiddagen sinar krafterna och kvällen kanske spenderas framför tv:n.

Ytterligare 15–25 procent är typiska B-människor. De har en längre, mer varierande dygnsrytm på cirka 25–27 timmar. B-människor tar längre tid på sig att piggna till, deras kroppstemperatur är nämligen lägre på morgonen. Men efter lunch kommer B-människan i gång, och hon kan hålla ångan uppe till sent på kvällen.

De flesta människor passar inte perfekt in i någon av dessa två extremer, utan hamnar någonstans mittemellan. Majoriteten lutar dock åt B-hållet. Så varför är samhället ändå så A-anpassat?

– Vi lever i en tid då de strukturer vi haft förut inte fungerar längre. I det gamla lantbruks- och industrisamhället förväntades man vara uppe med tuppen för att mjölka kor eller stämpla in på fabriken. Den allmänrådande moralen hyllade morgonpigga individer som föredöme och standard. Uttryck som ”morgonstund har guld i mund” myntades, och används än i dag.

B-människor bemöts ofta av fördomar och påstås vara lata, oproduktiva och oambitiösa. Men faktum är att efter lika många vakna timmar har B-människan energi så det räcker flera timmar till, medan A-människan måste stupa i säng.

I ett samhälle som blir allt mindre tids- och platsbundet så är det inte längre lika viktigt när ett arbete utförs, så länge det ­utförs bra. Samhället behöver ­både A- och B-människor, men B-människors styrkor utnyttas inte till fullo.

Inte nog med att B-människors potential förblir outnyttjad, 8–17-samhället kan ge B-människor hälsoproblem.

– Det finns en nära koppling mellan dygnsrytm och välbefinnande. B-människor intar generellt mer uppiggande medel såsom kaffe, nikotin och socker för att orka igenom arbetsveckan. Andra negativa konsekvenser är användningen av sömnmedel och alkohol, samt en känsla av att inte passa in vilket kan orsaka stress och stressrelaterade sjukdomar.

B-samfundet har flera förslag för att förbättra tillvaron för de morgontrötta. Organisationen vill införa A-tid (8–17) och ­B-tid (10–19) på arbetsplatser, för att öka produktiviteten och livskvaliteten för de anställda och minska sjukfrånvaro och stress.

Även dagis, skolor och gymnasium bör visa större hänsyn till individers olika behov, enligt samfundet.

– Mellan 12 och 20 års ålder är i stort sett alla B-människor. Dagis och förskolors öppettider bör vara mer flexibla, så de passar familjens olika dygnsrytmer. Inför ett öppningsintervall på 10–20 för var fjärde verksamhet, tycker B-samfundet.

Och arbetet har gett resultat. I Danmark finns numera B-certifierade arbetsplatser, och en jobbportal är på gång som ska göra det lättare för B-personer att hitta flexibla och förstående arbetsgivare. Liknande initiativ förväntas komma från samfundets svenska avdelning.

B-samfundet har i nuläget 8 000 medlemmar i 50 länder. Läs mer på www.b-samfundet.se.

Louise Stigell

Håller du på att somna vid frukosten eller är det din favorittid på dagen? Går du helst upp efter klockan 09.00?

Är du som mest produktiv på eftermiddagen och kvällen?

Går du helst till sängs efter midnatt?

Har du lätt för att hålla dig vaken på natten?

Får du för lite sömn under arbetsveckan som du försöker ta igen på helgen?

Ju fler av dessa påståenden som stämmer in på dig, desto troligare att du är en B-personlighet.

Ta din dygnsrytm på allvar. Försök inte att tvinga den till underkastelse med kaffe och sömnmedel.

Några timmars dagsljus utomhus på förmiddagen hjälper dig att somna i tid på kvällen.

Ta en kort tupplur på lunchrasten om du ­behöver.

Ge dig själv lite extra tid för att piggna till på ­morgonen, kasta dig inte ur sängen och stressa inte.

Ha inte dåligt samvete om du vill sova ut på morgonen. Du har lika stor rätt som andra att arbeta på de tider du trivs bäst med.

Har du valt rätt yrke? Några jobb som passar B-personer särskilt bra: journalistik, konstnärliga yrken, jobb inom hotell och restaurang, egenföretagande och frilansande, samt alla slags jobb där man i större grad kan styra över sina arbetstider. B-människor hanterar skiftarbete och jetlag bättre än A-människor.

Övertyga din chef om fördelarna med att låta dig maximera din effektivitet. Kan du förhandla dig till flextider? Kan du jobba hemifrån vissa dagar?